Historia


En degel är en eldfast behållare som bland annat används inom kemi och metallhantering. Den är tillverkad av till exempel järn eller speciellt porslin. Den används för att smälta eller transportera ämnen vid hög temperatur, till exempel vid kemiska försök eller vid gjutning av metaller

HISTORIA

- Vårt hus byggdes under 1910-12. Arkitekt

Hj Westerlund, byggherre A Andrée, byggmästare R Wessman och P Nilsson.


Namnet Vasastaden, som började användas redan på 1890-talet, men som stadfästes officiellt av dåvarande Överståthållarämbetet så sent som 1926. På den karta över de norra delarna av Stockholm som finns utgiven av Norrmalms stadsdelsnämnd anges att gränsen mellan Norrmalm och Vasastaden går i Tegnérgatan.


Birkastaden, som uppkallats efter Birkagatan, som i sin tur fått sitt namn efter Birka på Björkö i Mälaren. Stadsmuseet definierar Birkastaden med utgångspunkt i namnen på de kvarter som räknas dit: Degeln, Eldaren, Formen, Gjutaren, Kadetten, Koppen, Modellen, Skålen, Smältan, Ugnen och Volontären. Det förefaller enklare att utgå från de gator som omger Birkastaden: S:t Eriksplan, Rörstrandsgatan, Norra Stationsgatan, Norrbackagatan, Karlbergsvägen och S:t Eriksgatan. Birkastaden är således en benämning på den aktuella delen av Vasastaden som funnit allmän användning. Något myndighetsbeslut eller annan officiell handling, som stadfäster begreppet Birkastaden synes däremot inte finnas.


Vasastaden i äldre tid

Man har funnit vissa lämningar från äldre tider inom och i närheten av Vasastaden. Hit hör en bronsyxa, som man hittat i samband med gatuarbeten på Karlbergsvägen och ett gravfält från vikingatiden vid Karolinska sjukhuset. Bebyggelse bör, enligt forskarna, ha funnits vid denna tid, men man har inte funnit några spår av sådan. Området mellan Brunnsviken och Karlbergssjön över Norra stationsområdet var vattenfyllt och farbart framemot år 1000 e.Kr.

Namnet Rörstrand omtalas första gången i ett donationsbrev år 1288, då Magnus Ladulås överlämnade en del av området Rörestrand till Klara nunnekloster. Långt senare lät Gustav Vasa riva klostret och dess egendomar lades under Stockholms slott. På 1600-talet köptes Rörstrand av en man vid namn Mårten Wewitzer, senare adlad Rosenstierna, som lät bygga Rörstrands slott på 1630-talet. Byggnaden finns ännu kvar sammanbyggd med Filadelfia-kyrkan.


På 1670-talet inkorporerade staden det mesta av det område, som idag utgör S:t Matteus församling och med Rörstrands slott med ägor något senare, år 1699, ägor som var reserverade för att anlägga någon lämplig industri. År 1726 anlades där den porslinsfabrik som fanns kvar på platsen fram till år 1926.


Birkastaden

Beträffande definition av begreppet Birkastaden hänvisas till inledningen ovan. Justitierådet Albert Lindhagen utarbetade år 1866 ett stadsplaneförslag för hela Stockholm, som sedan utgjorde grund för delförslag på olika stadsdelar. Stadsplan för Norrmalm fastställdes år 1879, på vilken bland annat gatorna i Birkastaden lades in. Det gällde då Rörstrandsgatan, Torsgatan, Karlbergsvägen och Norrbackagatan. Senare fastställdes en regleringsplan år 1886, där Tomtebogatan, Vikingagatan och Birkagatan lades in. Karlbergsvägen hade dock funnits i sitt läge sedan 1600-talet. ). S:t Eriksgatans sträckning 1909 bestämdes av S:t Eriksbrons läge och gatans sträckning på Kungsholmen samt behovet av kortast möjliga förbindelse till Norrtull.


Rörstrands industri ägde sedan länge största delen av marken i Birkastaden. Runt sekelskiftet styckades tomterna upp och började bebyggas av Rörstrand eller av privata byggherrar som köpt tomtmark av Rörstrand. Bebyggandet av de åtta kvarteren runt Tomtebogatan började byggas först perioden 1896-98, då Rörstrandsfabriken lät uppföra ett hus vid Birkagatan i kvarteret Gjutaren. Åren 1902-1903 började ett mer allmänt byggande i dessa kvarter, vilket kulminerade under åren 1905-06. Härefter avtog intensiteten i byggandet på grund av viss överproduktion. Tyvärr blev Birkastaden vid denna tid ett område för spekulationsbyggare. En del hus hann byta ägare flera gånger innan de blev färdigställda. Tomterna vid Rörstrandsgatan i kv Gjutaren och Eldaren, två tomter i kv Kadetten resp Degeln samt åtta tomter i sydvästra delen av kv Skålen bebyggdes åren 1911-12 och därmed var Birkastaden färdigbyggd så när som på tre tomter vid S:t Eriksgatan i kv Gjutaren som bebyggdes 1925-26.


I olika sammanhang omtalas Birkastaden som en typisk arbetarstadsdel. Då stadsdelen var ny bodde här utan tvekan många anställda vid till exempel de stora industrierna Atlas och Rörstrand, men även vid Separator och Bolinder på Kungsholmen, SJ med arbetsplatser i Tomteboda och vid Stockholm C, SS med arbetsplats vid Birger Jarlsgatan/Tegnérgatan och Renhållningsverket vid Norrbackagatan. Husen vid S:t Eriksplan beboddes av personer med klart borgerliga yrken. Någon direkt fattig befolkning har inte funnits i Birkastaden - hyrorna var trots allt för höga för många även om efterfrågan på bostäder hos vissa kategorier i dåtidens Stockholm var stor.

Bilder från Stockholms Stadsmuseums digitala arkiv

år 1973